Herr och fru Samarin

Jag befann mig i Hamrånge den är dagen, inte långt ifrån min hemtrakter. Jag fick uppdraget att plåta Malin och Jeffs bröllop. Sådana där hedersuppdrag har jag svårt att tacka nej till, men det beror förståss på vem som frågar, den här gång ångrar jag inte en sekund att jag tog kameran och satte mig på tåget från Sollefteå. Det där med äkta, sann och tusan så stark kärlek är alltså sagolikt och det fick vi alla smaka på den här dagen när Jeff fick sin Malin. Och jag kan säga er att ni fattar inte hur kära de är i varandra. Förresten så var det mycket fin musik som sjöngs och spelades den här dagen och jag hade svårt att välja, med det blev Bowie. För övrigt var det många härliga krabater på bröllopet b la min vän Denize och så Jenny förståss. Och så blev de Herr och Fru Samarin och banne mig vad vackra de är. Till er om inte var där kan jag inte lova att känslan når fram, men här är bilder. Och inte så några heller. Jo, jag kan väl medge att jag kunde har varit lite mer sparsam, men att solla är så förbaskat svårt.

(Ljud ska komma om du klickar i främre delen på denna stump, om någon vet hur man bäddar in en ljudfil på ett snyggt sätt tar jag gärna emot tips.)