Ön

Kärleken till den plats man vuxit upp på kan yttra sig såhär. Det är så vackert och det värmer.

Ett ljummet Åland i augusti för ganska precis ett år sedan. På fredag är vi där igen.

Glasvegas #2

Träffade det här gänget vid två tillfällen under våren på Expressen. Ena gången var för porträttfotografering och intervju och så det här rutorna från deras spelning på Annexet.

Ljuset var urballat, scenen lika hög som mig själv sångaren James Allan hade brillor på sig. Alltså inte de bästa förutsättningarna för bra bilder. Färgerna i bilderna blev minst sagt galna och hela bandet var på 90 procent av bilderna blå som smurfar i ansiktet. Men tycker själv att det är både ganska trist och fegt att köra svartvita bilder för att rädda dem så jag behöll dem i färg. Dessutom är jag inget vidare på att kopiera i svartvitt. Hur som helt kul att plåta konsert igen!

Tillägnat en vän

I våras träffade jag Brolle, eller Kjell som han heter, sångaren från Inbyn utanför Boden. Vilken tjusare det där. Hade ont om tid efter hans studiospelning på Expressen, tog några bilder på honom utanför skrapan i hemskt solljus. Tror föresten han gått någon sån där kurs för känsdisar, poseringskurs (?) som gör dem sådär oskönt stela och kör någon jobbig halvdrågad blick i kameran. Sekunden jag tog upp kameran gick han liksom från skojfrisk till dötrist. I alla fall, bilderna lägger jag upp tillägnade min fina vän Josefin. Hon älskar nämligen Brolle Jr. För övrigt skrev han en autograf åt henne, den har hon redan satt upp på väggen. Och hon är så svag för den här sängkammarblicken.

US

Ett plötsligt infall och ett otippat inlägg. Att jag inte bloggat på oförskämt länge är ett resultat av en bra sommar, och att jag nu tar upp det igen är nog tecken på att den börjar ta slut. Ja, jag tror det är officiellt nu. Men tre helger, minst, som inte kommer att gå av för hackor återstår däribland Way Out West i Göteborg. Men det här bilderna då? Ja, för att visa på min fantastiska mångfald har vi här några flitigt, för flitigt kopierade bilder. Det där med att låta vissa områden ha färgen kvar och göra resten svartvitt, är ju fenomenalt. Åtminstånde tyckte jag antagligen det 08. Nog om det. Bilderna är från Usa 08-09. Jag bodde Connecticut. For in till N Y på helgerna med Denize. Gick på klubb och fattade ingenting. Idag fattar jag att det var rätt ballt att ligga och bota bakfyllan med en iskaffe i Central Park. Denize är skitsnygg som alltid. Titta bara vilket streetmode, 14 december 08, N Y.